måndag 5 maj 2014

Lite om mat, hälsa, näringslära, sjukdomar och traditioner

Mat & hälsa
Kostcirkeln
         
      Kostcirkeln är uppdelad i sju delar, med liknande livsmedel i samma tårtbit. För att få en bra variation i kosten ska man helst ta lite ur varje tårtbit varje dag, men inte samma proportioner, t.ex. inte lika mycket fett som frukt och bär. De olika delarna i matcirkeln är:
Frukt & bär, Grönsaker, Potatis & rotfrukt, spannmålsprodukter, fett, mejeriprodukter och kött, fisk & ägg.

Tallriksmodellen
          

      Tallriksmodellen är uppdelad i tre delar, två stora och en liten, som berättar i vilka proportioner man ska äta. Den första stora delen är för basmat som potatis och pasta, som innehåller mycket kolhydrater, och den andra stora är för frukt & grönt. Den minsta delen är för kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ som bönor och linser. Den delen är för att man ska få i sig protein.      
               Som vegetarian bör man ersätta den minsta delen i tallriksmodellen med andra proteinrika livsmedel, t.ex. baljväxter, tofu, linser, bönor, nötter och soyaprodukter.

Näringslära

       Näringsämnena är Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, mineralämnen och vatten.
Kolhydrater och fetter går främst till att ge kroppen energi, men proteinerna hjälper också till lite. Kolhydrater kan man t.ex. få i sig genom pasta, potatis och bröd. Fetter kan man få i sig genom smör på mackan eller oljan man steker i.
  Proteiner och mineralämnen bygger upp och ersätter vävnader i kroppen. Protein kan man få i sig genom kött, fisk och ägg, eller vegetariskt alternativ. Mineralämnen kan man få i sig genom allt möjligt, beroende på vilken mineral man vill åt. T.ex. kalcium i mjölk, järn i blodmat och natrium i salt mat.
  Vitaminer och vatten reglerar och kontrollerar kroppens funktioner. Vatten finns i det allra mesta, och vitaminer finns i allt möjligt, som mineralerna. C-vitamin kan man få från jordgubbar och några andra bär, A-vitamin kan man få i sig via morötter och leverpastej, D-vitamin kan man få i sig genom vissa fiskar, men bildas också i huden vid solbestrålning.
   Vissa mineraler hjälper också till litegrann med att reglera och kontrollera kroppens funktioner lite.

Livsstil & sjukdomar

Anorexia Nervosa
         Anorexia är en ätstörning som drabbar ca 1 % av alla flickor i 14-20årsåldern. Det förkommer bland killar också, men är inte alls lika vanligt. Anorexia gör så att man hela tiden känner sig överviktig, fastän man svälter sig själv, i en del fall, till döds.
        Man känner ångest för att äta och ställer orimligt höga krav på sig själv. En orsak till anorexia kan vara det smala skönhetsidealet vi har eller någon svår händelse eller period i ens liv.

        Bulimi är en annan ätstörning, som drabbar främst flickor i ungefär samma ålder som de som får anorexia. Det är vanligt att anorexia övergår i bulimi. Man kan inte se direkt om någon är bulimiker, för de har samma vikt som en normal person. Under vissa perioder hetsäter man, för att sedan framkalla kräkningar på något sätt på grund av skuldkänslor över sitt ätande.
   Diabetes är att man har för mycket socker i blodet. För att sockret ska kunna ta sig från blodet till cellerna behövs ett hormon som kallas Insulin. De som har Diabetes har fel på insulinproduktionen och därför kan inte sockret ta sig till cellerna utan hjälp.
   Diabetiker bör äta sockersnålt, fettsnålt och mycket fibrer. Många med åldersdiabetes klarar sig genom att gå ner i vikt, motionera och äta enligt kostcirkeln och tallriksmodellen. De som injicerar insulin bör han en sockerbit eller något sött med sig i fall att de skulle få för mycket insulin i förhållande till mat – insulinkänning.

Kultur & traditioner

Jag tror att en av de viktigaste händelserna i människors matvanor var när man lärde sig att göra upp eld ca 100 000 f Kr. Att kunna tillaga sin föda gav människorna ett större urval av mat, de slapp vissa bakterier och virus som från animalisk föda, samt att man kunde värma sig runt elden såklart. Vi använder oss fortfarande av eld till matlagning, i gasolspis t.ex., även om många använder elspis.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar